Världsbokdagen 2002
Tisdagen den 23 april är det Världsbokdagen.
Flaggorna vajar i skyn, det blåser och det är fuktigt i luften.
Klockan 14.00 är det högläsningstävling på Grand
i Uppsala. De skolor som tävlar är Tiundaskolan, Katarinaskolan,
Tunabergskolan och Ärentunaskolan. De tävlande går alla
i årskurs 8. Tävlingen går ut på att tre elever från
varje klass läser en text högt, poesi eller prosa, under tre minuter.
Det gäller att läsa tydligt, sansat och ha bra kontakt med publiken.
Direkt när jag kommer in på Grand känner jag spänningen
i luften trots att det inte är så mycket folk där. Scenen,
som de tävlande ska läsa från, ligger längst fram i
ett stort rum och är omgiven av mörka väggar. Svaga lampor
från taket lyser i vitt och lila sken, vilket gör att det är
ganska mörkt i lokalen. Över allt ser jag människor prata,
skratta och ivriga med att komma igång med tävlingen. Lärare
springer av och an, mikrofoner rättas till och snart ska tävlingen
börja. Stämningen är glad och förväntansfull men
samtidigt lite nervös. Jag sätter mig i mitten av alla rader och
känner mig lite nervös trots att jag inte ska läsa. Hur nervösa
är inte de tävlande då?
Mitt i allt pratet skramlar en röst till i mikrofonen. Tävlingen
ska börja. Lars Burstedt, svensklärare på Tunabergskolan,
hälsar oss välkomna och berättar om hur tävlingen ska
gå till. Sedan presenteras juryn: Anita Dahl, skådespelerska,
Birger Eriksson, bl. a. Vi i femman-domare, och Birgit Ahlén, bibliotekarie.
Först ut av alla är Katarinaskolan. De tävlande är Cecilia,
som läser ur Hannibal, Amanda dikten Dagen svalnar och Nino ur Trägudars
land. De som tävlar för Tiundaskolan är Jakob med En komikers
uppväxt, Inana med Lille prinsen och Clara med Prostens barnbarn. Sedan
är det Tunabergskolans tur. Åsa läser Nalle Puh, Camilla
Ett ufo gör entré och Per Tage Danielssons Postilla. Sist men
inte minst är det Ärentunaskolans tur. De som tävlar är
Therese med Bröderna Lejonhjärta, Robert med Eldens hemlighet
och Emelie med Sagan om ringen.
Efter en timme har alla fyra skolorna läst. Det blir en liten paus
och då enas juryn om vilket lag som är vinnare. Alla tävlande
får varsin bok, Kärlek och uppror. Sedan kommer den stund alla
väntat på. Vinnarna ska utses. En av jurymedlemmarna går
upp på scenen och meddelar att Tunabergskolan vunnit. Vinnarna får
var sin ungdomsbok.
På hemvägen är många glada. Några är också
lite besvikna över att de inte vunnit, men de får ta nya tag
nästa år.
Linda Karlander, 8B, Tiundaskolan i Uppsala
Tävla i högläsning på
Världsbokdagen 2002
Äntligen dags! Efter många uttagningar
och ännu fler repetitioner har Tiundaskolan fått ihop ett lag.
Datum för tävlingen är den 23 april och det är ett
mycket nervöst gäng, som vandrar iväg till Grand, där
tävlingen i högläsning skall hållas.
Utanför Grand är det tomt. Inte en människa syns till men
i foajén trängs mängder av åttondeklassare från
fyra skolor, Tunabergsskolan, Katarinaskolan, Ärentunaskolan och
Tiundaskolan förstås.
Tio minuter i två släpps vi tävlingsdeltagare och våra
respektive svensklärare in i lokalen. Vi får alla prova att
ha mikrofonen fastsatt på huvudet. Det blir ett krånglande
med hår och öron som skall ligga rätt, men till slut är
alla tolv deltagare klara. Klasserna släpps in och efter en hel del
tisslande och tasslande sitter alla i publiken med blickarna riktade mot
den upplysta scenen. Där står tre svarta stolar och väntar
på det första laget.
Lars Burstedt, initiativtagare och arrangör av tävlingen, inleder
med ett litet tal och sedan presenteras juryn och klassernas svensklärare.
Juryn förklarar reglerna för publiken. Fyra lag deltar. Varje
lag har tre deltagare, två flickor och en pojke. Alla tävlande
läser en text i tre minuter och juryn bedömer helhetsintrycket
av laget.
Tävlingsordningen lottas och presenteras för publiken. Först
ut är Katarinaskolan. Tillsammans går de upp på scenen
och tar plats på de tre svarta stolarna. Deras första tävlande
reser sig, presenterar sig och börjar läsa. Nervositeten stigen
i de övriga lagen. Katarina-skolans deltagare läser bra, publiken
applåderar när de går nerför scenen och nästa
lag kallas upp.
Vi, Tiundaskolan, har en tvåa på vår lapp, vilket innebär
att det är vår tur att gå upp på scenen. Jag är
sist i vårt lag och har hört de två andra läsa sina
texter många gånger förut, men ändå lyssnar
jag så gott jag kan samtidigt som jag har fullt upp med att visa
bilder till Inanas text. Det går bra för Inana och Jakob. De
stakar sig inte allt för mycket och läser i lagom tempo. Nu
hänger det på mig
Jag reser mig långsamt upp, försöker hänga på
mig mikrofonen på rätt sätt och efter några sekunder
som känns som en evighet är den äntligen på. Då
lyfter jag blicken, tittar ut över publiken och blir förvånad.
Jag kan inte se några ansikten. Hela rummet är nedsläckt
så när som på en ensam strålkastare, som är
riktad mot scenen, mot mig. Jag sväljer sakta, börjar läsa
och efter en liten stund är jag uppslukad av boken. När jag
bara har några meningar kvar, knackar en jurymedlem « ilsket
» i bordet. « Herregud, jag kommer att passera treminuters-gränsen!
Vad ska jag göra? » tänker jag och känner paniken
växa. Jag hasplar ur mig de två sista meningarna och sätter
mig ner. Antagligen får jag applåder, men det är inget
jag minns. Jag drar av mig mikrofonen. Tillsammans går vi nerför
scenen till våra platser i publiken och sjunker ner på varsin
stol.
Lag tre, Tunabergskolan, intar scenen. Utan någon min av nervositet
presenterar de sig och läser sina texter. Det är lätt och
roligt att följa med i deras berättelser. De läser tydligt
och blandar in sång i sina texter. När de går ner från
scenen har jag nästan glömt att jag själv lämnade
scenen för ungefär tio minuter sedan. Det är som bortblåst!
Fjärde och sista laget ut är en klass från Ärentunaskolan.
Även de läser bra och publiken lyssnar aktivt. De har stort
publikstöd, vilket märks när de går ner från
scenen. De får mycket applåder.
Dags för juryn att « samtala ». Nervositeten, som kändes
i luften tidigare, är borta nu. De tävlande har gjort sitt och
för mig känns det som om det inte spelar så stor roll
vilket lag som vinner. Vad resten av klasserna i publiken vill och tror
vet jag inte, men det är väl klart att alla hoppas att just
deras lag ska vinna.
Alla deltagare verkar nöjda med sina insatser. Ingen har fått
panik, ramlat på scenen eller stakat sig igenom hela sin text.
Juryn kallar fram alla lag till scenen. De talar om hur svårt det
har varit att kora en vinnare, men att de till slut valt ut det lag som
var jämnast. Det blir Tunabergskolan som tar hem segern. De får
välja var sin inbunden ungdomsbok som pris. Alla som deltagit i tävlingen
får diktantologin Kärlek och uppror.
Lars Burstedt tackar juryn, de tävlande och publiken för deras
insatser. Applåderna tonar ut och efterhand försvinner alla
ut genom dörrarna. Tävlingen är över.
Clara Thörn, en av de tre som deltog i högläsningstävlingen
för klass 8B från Tiundaskolan i Uppsala
|